Skogsturer som barn

När jag var liten och kanske gick i 3 klass var jag tillfälligt boende hos en farbror med fru i ca 7-10 dagar. Farbrodern och fru var riktiga naturälskare och åkte mycket skidor vilket inte far var. Jag fick följa med varje dag på deras turer och vist var det lite jobbigt men jag gillade verkligen turerna. Dom åkte mycket längst skoterspår som var uppkörda i skogen och vi hade två olika slingor.
En lång och en lite mindre lång men i min värd var dom båda långa och jag upplevde hur stor värden var på ett lite nytt sett.
Farbrodern var också en så som jag lyssnade storörat på när han sa något och lite rädd för han var jag kanske men framför allt så såg jag upp till den förebilden.

Än i dag har jag med mig den härliga känsla när jag åker ut med skogs skidorna i skogen och bara njuter av tystnaden och stillheten. Dom senaste dagarna har jag varit i koppångens naturreservat och åkt samt fotograferat en del.
I går var det -22 och jag hade glömt handskarna och hade bara fingervantar så där var det kalt och svårt att röra på dom men funkade. Jag gillar när det är lite kallt och det blir lite annorlunda att vara ute.
Dagen före hade jag glömt kaffet, alltid är det något!

I går var det lite naturbevakare från länsstyrelsen det var allt jag såg till så kylan har flera fördelar. Dom ser inte ut att arbeta ihjäl sig om man utrycker sig försiktigt!

Här en bild ca 30 min efter solens nergång, otroligt härligt ljus men kanske svårt att få fram på en så här förminskad bild!