Lavskrikorna är borta vid Fulufjället

Har varit upp till fulufjället med två andra fotografer, en gammal bekant och en ny bekantskap!
Det är givande att höra och se lite hur andra jobbar och man får försöka snappa upp det man kan. Nackdelen för mig är väl att det tar en hel del energi och jag blir så trött man får svårt att koncentrera sig på fotograferandet.
Nu är området väl besökt av fotografer så att vara unik i bildvinklar är kanske inte det lättaste men varför skulle man inte få fota dom klassiska också. Jag fotar vattenfallet när man ändå är där. Nu är det väl inte som i Norge med enorma fall och inte ens högsta i Sverige men ändå trevligt och relativt nära från Mora. För närvarande är det högt flöde i bäcken och nära fallet är det riktigt blött av alla vattendimmor som flyger omkring.

Vi hade också hoppats på möte med lavskrikor för att fotografera dom men det ville sig inte den dagen, enligt personalen på naturrum har dom slutat mata dom och det känns lite tråkigt. Dom har stora vimplar med bilder på lavskrikan och har den som sin maskot men utfodras dom inte är risken stor dom sprider ut sig och inte besöker området vilket jag tror inte uppskattas av besökarna.

Summerar dagen som trevlig trotts väldigt sparsamt med foton med hem och en ny medlem i fotogruppen.

5437